Jag har ett väldigt starkt minne från när jag gick i trean. Det var efterskoltid och jag och några andra från min klass var på fritids. Där fanns det ett kuddrum där vi satt och läste. När vi sitter där och läser som stormar det in tre killar från vår klass och börjar skrika och kasta runt kuddar, allt för att störa oss. Jag blir rosenrasande och reser mig upp och skriker åt killarna att sluta, men när de inte gör det så sparkar jag ena killen på hans knä. Jag fick lite ont i foten men brydde mig inte om det då jag var så arg.

På kvällen gjorde min högra stortå väldigt ont och var svullen och började skifta i färg så jag gick till mamma och visade upp den. Hon sa att vi bara skulle linda in den så fick den vila på natten. Det var inget mer med det. På morgonen därefter hade tån fått en blå/grön/svart färg och mina föräldrar sa att det var bäst att åka in till karolinska för att titta på den. Jag kunde inte gå på foten så jag blev buren hela dagen. Och väl på sjukhuset trodde dom att jag hade brutit tån. Men det visade sig bara vara en rejält stukad tå.

Det konstigaste var nog att killens knä var det inga problem med.